kolmården och regnskogen

Det är ju helt underbart med Kolmården på hösten. Man behöver inte trängas med så många andra, alla djuren är pigga och glada och man slipper oroa sig för stark sol eller att barnen inte dricker tillräckligt. Vi stannade hela dagen och hann till och med tropikarium till min stora glädje. Det var otroligt imponerande med de fina miljöerna de skapat för alla vattendjur. Cikliderna från Tanganyikasjön måste ha varit över 10 år gamla, så stora var de. Nästa gång jag fyller år ska jag önska mig ett Zoo. Jag vet inte varför jag alltid älskat djur men så är det i alla fall.

En sak jag tänker på efter en dag på Kolmården är hur länge man tjatat om regnskogen. Det första miljöproblemet jag egentligen kom i kontakt med var skövlingen och förbränningen av regnskog. Det gick stora larm på 80-talet där chimpanser och tigrar fick låna ut sina bebisar med gråtmilda blickar för att varna för de katastrofala följder som skulle följa på en utplånad regnskog. Varför händer inget? Varför går debatten likadant 20 år senare? Regnskog kan knappast återskapas under en generations livstid, varför bevarande är så viktigt. Den är ett näst intill optimerat ekosystem där varje liten volym och varje organism har en funktion för någon annan. Ikväll ska jag googla lite på regnskogen tror jag. Bara för att se om det händer något nytt idag och om man kommit på något sätt att få stopp på galenskapen.